Ornö runt 110606

Vi försökt åka Ornö runt för första gången för säsongen denna nationaldag. Det blåste NO, så vi åkte först upp mot Dalarö. Prövade en lite alternativ väg denna gång för att försöka minimera antalet slag. Babordsbog till strax norr om Kycklingen, styrbordsbog förbi och norr om Gunnarsholmen över grundflaket och sedan babordsbog upp till Dalarö. Sedan blev det en hel del kryss innan man kommer ut på Jungfrun, men det kommer man inte undan. Det blåste ganska lite denna dag, så det blev en pyskryss till Mörtö-Bundsö där vi tog hålet med huset. Det blåste lite för lite för att åka runt Mörtö-Bundsö. Efter hålet kunde vi falla av och låta autopiloten styra ner till St Grimskär. Här passade vi samtidigt på att luncha med medhavd matsäck.

Efter St Grimskär föll vi av ännu mer och åkte söder ut och nu blev det läge för spinnaker. Första spinnakerracet för säsongen. Härligt! Innan vi satte spinnakern hade vi vinden strax akter om tvärs, men med spinnakern upp hade vi vinden nästan för om tvärs. Så lite blåste det och sådan fart fick vi med spinnakern uppe.

I om med att vi kunde tillverka våran egen vind fick vi bra fart på lådan. Nästa 6 knop i den svaga vinden kändes overkligt.

Det är inte ofta man åker åt detta håll, så jag var tvungen att sätta en waypoint på GPS:en för att få en bäring vart jag skulle. Väster om St Notholmen var målet.

Det gäller att kolla spinnakern hela tiden. Ibland är det dock bara att åka med. Då kan man roa sig med att se hur spinnakern egentligen ser ut. Svårt att föreställa sig att spinnakerns yta är lika stor som min lägenhet!

Nytt spinnakergajarrangemang. Jag vill skota gajarna på vinscharna på rufftaket så jag har de stora vinscharna fria till focken. Förut drog jag gajarna direkt från blocket i pushpit till vinchen, men då hade jag gajarna rakt genom sittbrunnen som störde. Nu kommer gajarna bort från själva sittbrunnen och allt finns "på rätt plats". Gajarna slickar rufftaket så det är minimal risk att man skall snubbla över gajen när man skall upp på däck. Då var det värre förut när gajarna gick över sittbrunnen.
Jag fick idén från annonser i båttidningar för större båtar.

Efter St Notholmen kom vinden från O och vi fick en mycket fin segling på södra sidan om Ornö. Vinden var starkare här så det blev riktigt bra gång på lådan upp till Rumpudden. Här dog dock vinden nästan helt, så vi tag ner spinnakern och restan av seglen och åkte järngenua in till GBK. Annars skulle vi nog inte varit framme än tror jag.

Bergskär 110603-04

110603 GBK70-Bergskär

Det började bra med V-liga vindar på Gålöfjärden. Då tänkte vi ta en liten omväg runt Ornö med spinnaker. När vi var nästan framme vid Toklo dog dock vinden totalt.

Stiltje på Gålöfjärden

Det är sällan man ser Gålöfjärden så här stilla.

0,8 knop är inte mycket. Krypfart, men vad gör man när det inte blåser? Efter ett tag kom vinden igen. Nu från NO. Vi försökte åka söderut iaf, men det blåste så lite och växlande att vi inte skulle hinna runt Ornö om det fortsatte såhär. Vi åkte därför norrut för att kryssa oss upp till Jungfrufjärden. Det går lite bättre när man kan göra sin egen vind mha fartvinden. Det blev en fin kryss med allt tilltagande styrka på vinden.
Väl ute på Jungfrun mojnade vinden igen och det blev en kamp för att hålla fart i båten. Precis när vi hade gjort ett slag kom en Vagabond på kryss framför oss och slog precis så att vi fick dess skräpvind. Vad arg jag blev. Det är så man gör när det är kappsegling, men när man nöjesseglar kan man väl hjälpa varandra istället. Det vara ju inte direkt trångt, utan Vagabonden hade hela Jungfrun att slå på. Hur som helst gjorde jag två snabba slag och åkte ikapp Vagabonden på ren båtfart. Det finns visst idioter överallt!

Kanotister på Bergskärfladen

Väl framme vid Bergskär mötte vi upp mamma och pappa som låg vi badberget. När vi pustade ut med en sen lunch kom det en hel armada med kanotister glidande. Måste ha varit någon klubb som kände på vattnet. Efter lunchen gjorde vi en förflyttning till Själskär eftersom vinden skulle vrida till S-SO. Där fick vi en väldigt fin kväll med middag och mycket sol.

Villinge mitt i natten. Fortfarande ljust...

Efter fikat på kvällen skulle vi starta värmaren, men den ville inte tända och det vällde ut rök från själva värmaren istället för från avgasröret. Jag försökte flera gånger att starta värmaren, men med samma resultat. Båten blev snart fylld med rök eftersom insuget till kupéluften sitter i samma utrymme som värmaren sitter. Bara att öppna alla luckor och vädra ut. Som tur var tyckte inte myggorna om röken heller, så vi fick inte in så många myggor under vädringen. Den natten sov vi utan värmare. Med närhet och duntäcke gick det bra. Ingen av oss frös.

110604 Själskär-GBK70

På morgonen var värmaren högsta prio. Prövade att bara starta värmaren som den var med samma resultat som kvällen innan. Vilken överaskning!
Bara att börja i ena änden och jobba sig framåt. Enden började vid diseltanken. Bytte bränslefiler och såg till att bränslepumpen pumpade upp disel som den skulle. Efter det inte bara rök värmaren utan droppande väldigt mycket disel som inte förbrändes. Då kändes det som att det var något fel på värmaren.
Frågan var lite varför röken vällde ut under värmaren och inte kom ut från avgasröret? Vid noggrannare studier visades det att röken kom från skarven mellan värmaren och avgasröret. Då måste det vara stopp i avgasröret, som går i en båge för att inte vatten skall rinna baklänges ner i värmaren. Men vatten samlas i den lägsta punkten så att det blir som ett vattenlås. Mycket riktigt fanns det ganska mycket vatten i slangen. När det var tömt kom röken ut från avgasröret och kort därefter hoppade värmaren igång. Otroligt skönt!

Linnea på väg hem

Efter strulet med värmaren var det dags för lunch och sedan färd hemåt. Mamma och pappa åkte före oss då vi inte var riktigt klara samtidigt efter lunchen.
Vi tog vägen runt Mörtö-Bundsö för att få lite segling. Vi tänkte hissa spinnakern, men det var lite för kort väg för att göra oss besväret att hissa upp blåsan. Ner till Mörtö-Bundsö var det plattläns. Vi gick ganska brant för att sedan kunna gira och få en mer slörbog, men ju mer vi girade desto mer vred sig vinden så det blev plattläns hela vägen på Norrfjärden.
När vi rundade Mörtö-Bundsö tilltog vinden rejält. Vinden kom in lite för om tvärs så vi behövde inte reva, men det var lite väl mycket segel uppe så vi fick ha lite fladder i storen. Mitt ute på Jungfrun avtog vinden och den vred tillbaka till SV. Vi hade siktat in oss på smådalarö och i början av Jungfrun skulle vi lätt kunna sträcka dit, men när vinden vred blev det bonnkryss hela vägen hem. På kryssbogar hade vi för mycket segel upp, så vi tog in ett rev i lä (inte så mycket vind) av Genböte.

Innan sötvattenkylningen

Hittade några bilder i kameran hur det såg ut innan sötvattenkylningen installerades.

Skottet för om stuven och stuvgolvet som är en stor skiva som också är en del av sängbotten i akterkojen.
Den grova svarta slangen är varmluftröret från värmaren som är helt oisolerad.

Under sängbotten i akterkojen. Cylindern är ett vattenlås på motorns avgasrör. Vattenlåset har flyttats närmare motorn och finns nu vid batterierna.
Lägg märke till de skarpa krökarna på den gamla värmeslangen och hur dåligt slangen var isolerad.

Delning av stuvgolvet

Stuvgolvet var inte bara ett golv till stuvfacket, utan gick under stuvskottet och var samtidigt en del av sängbotten i akterkojen. När de skulle installera sötvattenkylaren behövde de komma åt under golvet för stuvfacket så jag passade på att dela golvet i två delar. En del för stuvfacket och en del som man kan lyfta trotts att stuvskottet är på plats. Denna del är en del av sängbotten i akterkojen.
Utan delningen gick det inte att ta ur skivan från båten.

Stuvfacksdelen. Rören till och från värmeväxlaren går upp genom luckan. Jag fick också såga ut för de nya värmerören då de är betydligt grövre än de gamla.

Luckan ursågad och numer fastskruvad i stuvgolvet.

Sängbottendelen. Man ser tydligt var skivan delades. Under luckan sitter den nya lådan. Denna del kan man ta bort trotts att stuvskottet är fastskruvat.

Sängbotten med alla bitarna och stuvskottet på plats.

Värmerör till värmaren

Eftersom golvet till stuvfacket var borta för att underlätta installation av sötvattenkylning till motorn passade jag på att byta och isolera värmerören till värmaren fram till toaletten. Rören fortsätter sedan under handfatet till toaletten, under babord salongssoffa och ut för om masten. Dessa rör fick vara kvar.
De gamla rören har en diameter på 50, men de nya har en diameter på 75, precis som utblåset på värmaren. Förut hade jag en förminskning direkt på värmaren, men nu flyttade jag den till rören som går bort efter toaletten. Detta gör att förlusterna minskas fram till ventilen på toaletten då det är 75-rör hela vägen. Nu satte jag förminskningen på Y-förgreningen som leder luft till toaletten/efter toaletten så att de gamla rören kan användas.

De gamla rören som jag bytte ut var också väldigt dåligt isolerade vilket de nya rören inte är.

Förgrening till toalett och efter toaletten. Röret längst in är ett gammal rör och således mindre än det andra. Förminskningen sitter direkt på Y-förgreningen.

Röret går runt skott under sänggolvet. De gamla rören gick samma väg men hade två skarpa svängar. Det nya röret går i en mjuk sväng runt skotten.
Hyllan är också ny. Den når man med en lucka i sänggolvet.

Första förgreningen till första ventilen. Från denna förgrening och till värmaren var inte röret isolerat förut. Iom att röret nu är isolerat och att röret är grövre gör att slangen tar större plats, men det får det vara värt. Förut var denna förgrening en T-förgrening.
Här ses också värmeväxlaren till motorns sötvattenkylning.
Förlusterna med den nya slangen är otroligt mycket mindre än med den gamla. Nu får man bort luften ända bort till ventilen vid masten. Med de gamla rören blåste det ingenting där trotts att alla andra ventiler var stängda.

Lucka till stuv bakom akterkoj

Utrymmet bakom akterkojen kommer man inte åt från stuvfacket då passagen dels är trång och dels är full med rör och slangar. Enda sättet är att såga upp en lucka i aktre skottet i akterkojen.
Det finns en hel uppsjö med luckor på marknaden man kan köpa, men snyggast blir det om man använder biten man sågar ut som lucka, så att ådringen på teaklaminatet passar övriga väggen. Då kan man också såga upp en så stor lucka man behöver.

 Från början såg väggen ut såhär. Målet var att såga upp en så stor lucka som möjligt för att kunna få in minst huvudet och en arm genom hålet.

Efter utsågning. Luckan ser större ut upptill, men det är en synvilla. Dock försökte jag följa "väggarna", så det blev inga räta vinklar på luckan. 40 cm högt och 35 cm brett blev hålet.

Teaklaminatet limmades ihop med spånskivan som var bakom och lister skruvades på plats. Inga räta vinklar som sagt, så det blev lite pyssel med att få till listernas vinklar, men det gick med lite pill och bra verktyg.

Luckan klar. Teakring runt hålet för fingret för att öppna luckan och utanpåliggande gångjärn. Gångjärnen kan man göra innanpåliggande, men det blir betydligt mer jobb. Gångjärnen var inte så värst fula heller så jag tycker att det funkar.

Låset på baksidan av luckan. Stick in fingret och tryck på flärpen.

Gångjärn av mässing. Jag fick göra en liten klack som är lika djup som listen för att gångjärnen skall vara raka när luckan är stängd.

Låsblecket på baksidan av skottet. Tur att man gjorde hålet så stort att man kan föra in överkroppen i luckan för att komma åt att borra och skruva upp låsblecket.

Slutresultatet! Mycket snyggt om jag får säga det själv och väldigt skönt att äntligen komma åt stuvutrymmet bakom skottet. Lägg märke till att luckan och skottet matchar vad gäller ådringen i laminatet.

Klart för torrsättning 101004

I helgen gjorde vi de sista förberedelserna för torrsättningen; riggade av, mastade av och tog bort mantågen. Så nu är båtsäsongen definitivt slut.
Bara att hälsa skruvsäsongen välkommen antar jag. Vad som står närmast på agendan och som jag skall försöka klara av i höst är dels att installera sötvattenkylning till motor och dels såga upp en lucka i aktre kojen så jag kommer åt stuvutrymmet bakom kojen.