Ornö runt 110624

Midsommarafton och fint väder, men lite blåsigt. Perfekt för en Ornö-runt-tur. Vi ville inte ligga över ute eftersom dagen efter skulle vara ostadig väderleksmässigt.
Vind från SV till S varför vi började att åka söder ut denna gång. Kryss ner till Rumpudden varefter vi kunde falla av och fick en fin för om tvärs bog ner till Långbäling. Många båtar som skulle söderut valde motorn. En del kan visst inte segla. Såg en båt som åkte motor på Gålöfjärden som satte segel på väg mot St Rotholmen. Med dåligt skotade segel tog han ingen höjd alls och sakta gick det. Fd motorbåtsägare med ny Bavaria tro?
Det friskade i ordentligt på Mysingen varför jag hade lite för mycket segel uppe på kryssen. Fick ta till alla knep jag kunde för att plana ut seglen så båten inte lutade allt för mycket. Dags att byta självslående focken. Den är lite väl bukig för hård vind vid det här laget.
På utsidan Ornö blev det läns hela vägen upp till Mörtö-Bundsö. Hade tänkte att sätta spinnakern, men vi gjorde 6-7 knop med bara full stor, så det fanns ingen anledning tyckte vi. I lä bakom Kvinnholmen tog vi in ett rev då det skulle bli kryssbog upp till Dalarö och sedan kryss hem. Vi siktade på att gå på utsidan om Aspön och kunde med råge sträcka upp dit till en början. Sedan mitt på Jungfrun hände det igen; vinden tuppade av och vred mot SV så att vi inte ens kunde sträcka till Dalarö. Detta händer visst varje gång vid sydlig vind. Man får nog åka runt kanten på Jungfrun för att få bra vind hela tiden.
Ju längre från Jungfrun vi kom, desto mer vred vinden tillbaka mot S och vi kunde sträcka lång sträckor utmed Aspön. Söder om Aspön åkte vi mellan Aspön och Dalarö Skans och fick fin sträckbog bakom Torrbänken, Lördagen och Fredagen ner till Apelviksudd då vi tog ner trasorna. Fredagen var tydligen en hög ö där vinden vred sig väldigt oberäkneligt bakom. Bäst att hålla ut från den ön om man vill ha bra vind hela tiden.
Totalt sätt en fin segling i bra väder. Synd att vi inte fick lufta spinnakern bara, men det kommer flera tillfällen.

12-timmars ensam 110618-19

12-timmars ensam är en segling arrangerad av Svenska Kryssarklubbens Stockholmskrets. Tävlingen använder punkterna för 24-timmars som man skall försöka segla till ensam på 12 timmar. Det finns vissa punkter man kan starta från och sedan har man en gemensam punkt för målgång (553 Radiomast Stavsnäs) med gemensam prisutdelning och kortgrillning på kvällen i Norrviken på Runmarö.
Mer info på Stockholmskretsens 24-timmars hemsida.

110618 12-timmars ensam

Nedan följer redogörelse sträcka för sträcka som jag åkte på i 12-timmars 2011:
537 St Rotholmen - 536 Mysingeholm och tillbaka
Jag kom till startpunkten 537 ca en kvart för sent. Vädret hade lovat V vridande till SV och det verkar som Vädret hade rätt. Det gick att sträcka ner till 536, men sedan ej möjligt att åka vidare till punkt 535. Vände därför tillbaka till startpunkten och fick dagens första spinnakerbog. Det var snudd på halvvind tack vara fartvinden, men det gick och jag kunde ta in på en annan båt som startade från samma plats och åkte samma sträcka.
537 St Rotholmen - 514 Storskär
Många gånger har jag sett ensamseglare åka från startpunkten 537 till 514 Storskär som ligger utanför Utö. Vinden var ganska bra för detta, så jag ville försökte jag med.. Man åker ner förbi Varnöbergen på Ornö och sedan genom ett hål precis norr om Utö. Hit gick det bra och jag hade halvvind till lite för om tvärs. Efter att ha åkt igenom hålet tyckte jag att vinden tuppade av helt och hållet. Det gick ordentliga vågor så jag var orolig att jag inte skulle kunna ta en kryssbog ner till Storskär i den lätta vinden och bestämde mig för att försöka mig på punkt 515 istället som ligger söder om Huvudskär. När jag tittade på punkt-kartan såg jag dock att man inte kunde åka direkt mellan 537 och 515! Vad göra? Just då kom dock vinden som hittills hade läat bakom Utö och det gick att sträcka upp till Storskär. Men oj vilka vågor! Det var som rullande berg som kom emot mig. Milou kändes väldigt liten just då.
514 Storskär - 541 Långbäling
Efter att ha guppat runt i vad som kändes evigheter kom jag till sist fram till Storskär, som tydligen var fåglarnas paradis. Jag var rädd att de skrämda fåglarna skulle flyga in i riggen, men de verkade ha bra koll på läget. Runt ön och sedan kurs mot Ornö för att ta punkten 541 ("Linjen ön Österbådan och nordöstra udden på ön Gålkobb"). Här skulle det gå att sätta spinnakern igen, men med den kraftiga dyningen sa självbevarelsedriften ifrån. Mäktiga surfar blev det ändå.
541 Långbäling - 517 Norsten
Vid passeringen av 541 såg jag en annan deltagare komma från Sadelöga-hållet och undrade vilken punkt han hade tagit? Tänkte inte mer på det utan åkte vidare mot 517 som jag hade tänkt från början. Det visades när jag titta lite mer noggrant i sjökortet att hålet ut förbi Sadelöga leder till punkt 515. Vägen mellan 541 och 515 hade för dagen idealisk vindriktning och jag grämer mig fortfarande att jag inte åkte den sträckan innan jag tog 517. Med facit i hand hade jag varit mycket nära 1:a platsen om jag inte hade varit så envis!
Nåväl, mot Norsten! Först var det dags att äta lite för jag hade redan varit ute i drygt 4 timmar! Tiden går fort när man har roligt... När maten var uppäten och energin var tillbaka var det dags att falla av runt Marskär och sätta spinnakern igen. Han som kom från Sadelöga skulle åt samma håll så vi hade sällskap tills spinnakern kom upp. Sedan kom han på efterkälken rejält. Framme vid Norsten skulle jag vidare norrut, så jag drog bara ner spinnakerstrumpan men lät allt sitta uppe. På så sätt kunde jag runda punkter och anteckna i lugn och ro innan jag hissade upp strumpan igen för att försätta färden med spinnaker. Utan strumpa skulle det vara svårt att segla med spinnakern själv!
517 Norsten - 542 Aspskär
Som sagt, runda 517, ny kurs, anteckna tid och vilken punkt och sedan upp med strumpan igen. Här gick det undan. Jag hade lite dyning akterifrån från havet. Surfarna och dyningen gjorde att jag klockade 8.7 knop på GPS:en. Jag tror det är fartrekord sedan jag köpte GPS:en. Efter jag rundade Ytterrevet på Boskapsön fick jag ta ner spinnakern igen. Vinden hade dock vridit mot mer S. Hade jag varit mer djärv hade spinnakern suttit kvar ett tag till.
542 Aspskär - 551 Fjärdhällan
Nu ville jag ta några punkten på norra Jungfrufjärden och södra Nämndöfjärden. Tanken var att segla triangeln 542-551-552 i två varv och sedan åka mot målet 553. Första benet gick bra. Halvvind och bra med vind. Jag gick norr om Boskär för att slippa lä av ön.
551 Fjärdhällan - 542 Aspskär
Andra benet av nämnda triangel var inget vidare. Plattläns nu när vinden var mer sydlig, så jag ändrade mig till att först ta 542 igen och sedan åka mot 552. Nu kom vinden lite för om tvärs och det var kryssbog efter Kvinnholmen, men det gick att sträcka.
542 Aspskär - 552 Grönö
Dags att fylla på med lite mer energi igen. Matlådorna jag har består av pasta och tonfisk. Den andra lådan fick jag inte ner. Hua vad det smakade illa på slutet. Måste komma på bättre lådor som går att äta.
Efter matlådan blev det spinnaker igen ner till gröna pricken utanför Grönö fyr.
552 Grönö - 553 Radiomast Stavsnäs
Första biten var det halvvind, men när jag vek av vid Kofotsgrund kund jag hissa upp strumpan. Vinden hade nu avtagit en del och det blev inte lika spektakulärt spinnakerkör ner mot Stavsnäs. Vinden vred sig inte kors och tvärs konstigt nog, men skvalpit blev det som vanligt sista biten.
Väl framme vid 553 hade jag nästan två timmar kvar att använda. Tyvärr låg nästan alla punkter för långt bort för att det skulle gå att nå dem utan att komma försent till målet, så jag tog den närmsta punkten som ligger alldeles intill.
553 Radiomast Stavsnäs - 555 Stavsnäs och tillbaka
555 är startpunkt för de som startar vid Stavsnäs och ligger någon sjömil inåt kanalen. Sträckan mellan dessa punkter är riktigt besvärlig då vattnet är strömt, stora motorbåtar river upp sjö och vinden är väldigt byig och kommer från olika håll hela tiden. Sträcka upp till 555 hade jag dock spinnakern kvar uppe och fick vid ett tillfälle släppa helt på lägajen för att inte broacha rätt upp på land. Spännande värre. Efter rundningen bestämde jag mig för att åka i mål och ta en tidig målgång. Då får man en bra bryggplats i Norrviken (Svenska Kryssarklubben har en brygga och bojar man kan ligga vid här) och gott om tid att varva ner innan prisutdelningen.

Samling i Norrviken. 12-timmars ensam använder precis som 24-timmars den orangea vimpeln.

Samling för prisutdelning på bryggan.

Arrangörer Karl-Ingvar Malmgren (KIM) och Lennart Johansson.








Resultatlistan har inte kommit ut än.

110619 Runmarö - GBK70

Resan hem blev en blöt historia. Det började smådroppa när jag lämnade bryggan och sedan bara tilltog det. Vinden var denna dag NO:lig varför jag hade medkör hela vägen. Motorn fick jobba tillsammans med focken med det gick undan ändå. Framme vid bryggan var jag duktigt blöt på utsidan. Insidan var dock torr tack vare seglarstället.
Det var skönt att komma hem igen efter många timmar på havet. Det är en kul tävling/utmaning, men drygt 60 distans aktiv segling på en dag sätter sina spår i kroppen.

Sopkorgen flyttad

När de istallerade sötvattenkylningen satte de värmeväxlaren så att den inkräktar lite på platsen där jag hade sopkorgen. Jag var därför tvungen att flytta upp och ut den lite från väggen.

Två tråklossar fick jag göra. En som sitter på skenan till skjutluckan till stuven och en nertill för att få korgen någorlunda rak.

Sopkorgen på plats igen. Det har blivit så trångt att jag var tvungen att ta bort handtaget som satt på korgen för att få plats med den. Handtaget används ändå inte så det gör inget.
Men nu är det trångt i stuven. Allt har millimeterpassning.

Ornö runt 110611 ...not

Försökte med Ornö runt igen. På träden hemma tyckte vi att det blåste mer än förra gången så idag skulle det bli åka av!

Resan började på identisk sätt som den förra. Kryss förbi Dalarö och sedan över Jungfrun till Mörtö-Bundsö. Det blåste ungefär som förra gången; svag vind från NO så man fick kämpa lite för att hålla fart i båten. Vi hade ingen tid att passa, så vi satsade på att köra runt Mörtö-Bundsö som planerat trotts den svaga vinden. Efter rundingen intog vi den medhavda matsäcken och sedan var det dags att hissa blåsan. Det var knappt att den fyllde. Ibland tuppade vinden av helt så fartvinden var allt som blev kvar vilket gjorde att spinnakern föll in över båten.
Nästan framme vid Smedsskär gick det inte längre. Jag visste att vi aldrig skulle komma runt Ornö i denna dåliga vind, så vi girade in mot Kymmendö kanal istället. På vägen in mot kanalen blev det blankvatten och vi tog ner trasorna för att åka för motor in till GBK.

Ornö runt 110606

Vi försökt åka Ornö runt för första gången för säsongen denna nationaldag. Det blåste NO, så vi åkte först upp mot Dalarö. Prövade en lite alternativ väg denna gång för att försöka minimera antalet slag. Babordsbog till strax norr om Kycklingen, styrbordsbog förbi och norr om Gunnarsholmen över grundflaket och sedan babordsbog upp till Dalarö. Sedan blev det en hel del kryss innan man kommer ut på Jungfrun, men det kommer man inte undan. Det blåste ganska lite denna dag, så det blev en pyskryss till Mörtö-Bundsö där vi tog hålet med huset. Det blåste lite för lite för att åka runt Mörtö-Bundsö. Efter hålet kunde vi falla av och låta autopiloten styra ner till St Grimskär. Här passade vi samtidigt på att luncha med medhavd matsäck.

Efter St Grimskär föll vi av ännu mer och åkte söder ut och nu blev det läge för spinnaker. Första spinnakerracet för säsongen. Härligt! Innan vi satte spinnakern hade vi vinden strax akter om tvärs, men med spinnakern upp hade vi vinden nästan för om tvärs. Så lite blåste det och sådan fart fick vi med spinnakern uppe.

I om med att vi kunde tillverka våran egen vind fick vi bra fart på lådan. Nästa 6 knop i den svaga vinden kändes overkligt.

Det är inte ofta man åker åt detta håll, så jag var tvungen att sätta en waypoint på GPS:en för att få en bäring vart jag skulle. Väster om St Notholmen var målet.

Det gäller att kolla spinnakern hela tiden. Ibland är det dock bara att åka med. Då kan man roa sig med att se hur spinnakern egentligen ser ut. Svårt att föreställa sig att spinnakerns yta är lika stor som min lägenhet!

Nytt spinnakergajarrangemang. Jag vill skota gajarna på vinscharna på rufftaket så jag har de stora vinscharna fria till focken. Förut drog jag gajarna direkt från blocket i pushpit till vinchen, men då hade jag gajarna rakt genom sittbrunnen som störde. Nu kommer gajarna bort från själva sittbrunnen och allt finns "på rätt plats". Gajarna slickar rufftaket så det är minimal risk att man skall snubbla över gajen när man skall upp på däck. Då var det värre förut när gajarna gick över sittbrunnen.
Jag fick idén från annonser i båttidningar för större båtar.

Efter St Notholmen kom vinden från O och vi fick en mycket fin segling på södra sidan om Ornö. Vinden var starkare här så det blev riktigt bra gång på lådan upp till Rumpudden. Här dog dock vinden nästan helt, så vi tag ner spinnakern och restan av seglen och åkte järngenua in till GBK. Annars skulle vi nog inte varit framme än tror jag.

Bergskär 110603-04

110603 GBK70-Bergskär

Det började bra med V-liga vindar på Gålöfjärden. Då tänkte vi ta en liten omväg runt Ornö med spinnaker. När vi var nästan framme vid Toklo dog dock vinden totalt.

Stiltje på Gålöfjärden

Det är sällan man ser Gålöfjärden så här stilla.

0,8 knop är inte mycket. Krypfart, men vad gör man när det inte blåser? Efter ett tag kom vinden igen. Nu från NO. Vi försökte åka söderut iaf, men det blåste så lite och växlande att vi inte skulle hinna runt Ornö om det fortsatte såhär. Vi åkte därför norrut för att kryssa oss upp till Jungfrufjärden. Det går lite bättre när man kan göra sin egen vind mha fartvinden. Det blev en fin kryss med allt tilltagande styrka på vinden.
Väl ute på Jungfrun mojnade vinden igen och det blev en kamp för att hålla fart i båten. Precis när vi hade gjort ett slag kom en Vagabond på kryss framför oss och slog precis så att vi fick dess skräpvind. Vad arg jag blev. Det är så man gör när det är kappsegling, men när man nöjesseglar kan man väl hjälpa varandra istället. Det vara ju inte direkt trångt, utan Vagabonden hade hela Jungfrun att slå på. Hur som helst gjorde jag två snabba slag och åkte ikapp Vagabonden på ren båtfart. Det finns visst idioter överallt!

Kanotister på Bergskärfladen

Väl framme vid Bergskär mötte vi upp mamma och pappa som låg vi badberget. När vi pustade ut med en sen lunch kom det en hel armada med kanotister glidande. Måste ha varit någon klubb som kände på vattnet. Efter lunchen gjorde vi en förflyttning till Själskär eftersom vinden skulle vrida till S-SO. Där fick vi en väldigt fin kväll med middag och mycket sol.

Villinge mitt i natten. Fortfarande ljust...

Efter fikat på kvällen skulle vi starta värmaren, men den ville inte tända och det vällde ut rök från själva värmaren istället för från avgasröret. Jag försökte flera gånger att starta värmaren, men med samma resultat. Båten blev snart fylld med rök eftersom insuget till kupéluften sitter i samma utrymme som värmaren sitter. Bara att öppna alla luckor och vädra ut. Som tur var tyckte inte myggorna om röken heller, så vi fick inte in så många myggor under vädringen. Den natten sov vi utan värmare. Med närhet och duntäcke gick det bra. Ingen av oss frös.

110604 Själskär-GBK70

På morgonen var värmaren högsta prio. Prövade att bara starta värmaren som den var med samma resultat som kvällen innan. Vilken överaskning!
Bara att börja i ena änden och jobba sig framåt. Enden började vid diseltanken. Bytte bränslefiler och såg till att bränslepumpen pumpade upp disel som den skulle. Efter det inte bara rök värmaren utan droppande väldigt mycket disel som inte förbrändes. Då kändes det som att det var något fel på värmaren.
Frågan var lite varför röken vällde ut under värmaren och inte kom ut från avgasröret? Vid noggrannare studier visades det att röken kom från skarven mellan värmaren och avgasröret. Då måste det vara stopp i avgasröret, som går i en båge för att inte vatten skall rinna baklänges ner i värmaren. Men vatten samlas i den lägsta punkten så att det blir som ett vattenlås. Mycket riktigt fanns det ganska mycket vatten i slangen. När det var tömt kom röken ut från avgasröret och kort därefter hoppade värmaren igång. Otroligt skönt!

Linnea på väg hem

Efter strulet med värmaren var det dags för lunch och sedan färd hemåt. Mamma och pappa åkte före oss då vi inte var riktigt klara samtidigt efter lunchen.
Vi tog vägen runt Mörtö-Bundsö för att få lite segling. Vi tänkte hissa spinnakern, men det var lite för kort väg för att göra oss besväret att hissa upp blåsan. Ner till Mörtö-Bundsö var det plattläns. Vi gick ganska brant för att sedan kunna gira och få en mer slörbog, men ju mer vi girade desto mer vred sig vinden så det blev plattläns hela vägen på Norrfjärden.
När vi rundade Mörtö-Bundsö tilltog vinden rejält. Vinden kom in lite för om tvärs så vi behövde inte reva, men det var lite väl mycket segel uppe så vi fick ha lite fladder i storen. Mitt ute på Jungfrun avtog vinden och den vred tillbaka till SV. Vi hade siktat in oss på smådalarö och i början av Jungfrun skulle vi lätt kunna sträcka dit, men när vinden vred blev det bonnkryss hela vägen hem. På kryssbogar hade vi för mycket segel upp, så vi tog in ett rev i lä (inte så mycket vind) av Genböte.

Innan sötvattenkylningen

Hittade några bilder i kameran hur det såg ut innan sötvattenkylningen installerades.

Skottet för om stuven och stuvgolvet som är en stor skiva som också är en del av sängbotten i akterkojen.
Den grova svarta slangen är varmluftröret från värmaren som är helt oisolerad.

Under sängbotten i akterkojen. Cylindern är ett vattenlås på motorns avgasrör. Vattenlåset har flyttats närmare motorn och finns nu vid batterierna.
Lägg märke till de skarpa krökarna på den gamla värmeslangen och hur dåligt slangen var isolerad.

Delning av stuvgolvet

Stuvgolvet var inte bara ett golv till stuvfacket, utan gick under stuvskottet och var samtidigt en del av sängbotten i akterkojen. När de skulle installera sötvattenkylaren behövde de komma åt under golvet för stuvfacket så jag passade på att dela golvet i två delar. En del för stuvfacket och en del som man kan lyfta trotts att stuvskottet är på plats. Denna del är en del av sängbotten i akterkojen.
Utan delningen gick det inte att ta ur skivan från båten.

Stuvfacksdelen. Rören till och från värmeväxlaren går upp genom luckan. Jag fick också såga ut för de nya värmerören då de är betydligt grövre än de gamla.

Luckan ursågad och numer fastskruvad i stuvgolvet.

Sängbottendelen. Man ser tydligt var skivan delades. Under luckan sitter den nya lådan. Denna del kan man ta bort trotts att stuvskottet är fastskruvat.

Sängbotten med alla bitarna och stuvskottet på plats.