![]() |
| På plats i Landfjärden |
Vi hissade storen innanför Apelviksudd och hade vinden in för om tvärs över Gålöfjärden. Seglade om en Fenix på läsidan som bevis på Milous fina segelegenskaper. Utan för Havtornsudd blev det kryss. Vi hade självslående uppe så det var bara att styra vilket den nya ägaren tyckte var helt fantastiskt. De hade aldrig haft det på sina båtar förut, så det var en ny upplevelse för dom. Innanför St Rotholmen ökade vinden något till drygt 6 m/s så vi övade på att ta ett rev vilket gick smärtfritt. Ungefär samma fart, men mindre lutning.
Efter vi vek av runt Kullholmen tog vi bort revet igen. Halvvind till Horsfjärden där mer kryss väntade. Nu tilltog vinden igen, men vi tog inte in revet denna gång. Vi var snart framme och vi hade ju självslående...
Det var kämpig kryss sista biten. Många höga öar och trånga sund att stånga sig igenom. Vi gick söder om Frinsholmen för att få en läns mot Landfjärden då vi skulle testa spinnakern. Ägaren hade sett fram emot att se hur man hissar spinnaker med strumpa. Nu blev sättningen allt annat än enkel. Skoten satt fast mellan kontrollinan till strumpan och spinnakern var snodd runt kontrollinan. Det blev så trassligt att vi fick ta ner allt på fördäck, reda ut oredan och sedan hissa igen. Jag lät nya ägaren sätta fast allting första gången för att han skulle öva. När man aldrig har gjort det förut tänker man inte på saker som man gör automatiskt när man är van. När vi hissade igen kopplade jag allt och då gick det bättre. Lite timglas på spinnakern, men det redde ut sig. Frågan är om nya ägaren någonsin kommer att hissa spinnakern själv efter demonstrationen hur trassligt det kan bli?
Ett kort spinnakerben och sedan var vi framme. Ner med allt och sedan la vi till vid bryggan.
Det kändes som att nya ägaren var nöjd med båten och seglingen. Perfekt för honom och hans familj tyckte han. Sen har han fått väldigt mycket båt för pengarna också.
Bara önska Milou lycka till på nya äventyr och hoppas nya ägaren tar väl hand om henne.



















