120623 Notholmen-GBK70

Vi vaknade med regn. Det regnande redan vid tretiden på morgonen. Detta var inte vad de sa på vädret. Enligt dem skulle det börja regna på eftermiddagen, så vi hoppades att regnfronten kom tidigare än beräknat och att det skulle sluta framåt eftermiddagen. Vi avvaktade därför att åka hemåt och åt lunch i lugn och ro innan det var dags att lätta. Mamma och pappa väntade inte så länge utan åkte hem efter frukosten.
Vi startade i regn, men efter Långbäling slutade det och vi hade uppehåll hela vägen hem. Vi åkte motor hela vägen och tog smitvägen mellan Björkö och Ornö.

120622 GBK70-Notholmen

Sillunch sitter som en smäck efter en hård seglats

Längst in i södra viken på Notholmen

Bild från promenaden

Midsommar och vi försökte åka ut, trots att de lovade regn nästa dag. En fin dag kunde vi i alla fall få.
Blåsigt var det. NO 8-11 gissar jag. Jag kan inte lita på vindmätaren under gång för den visade 6-9, men det blåste betydligt mer.
Vi tog in ett rev från start. Det visade sig att vi ändå hade lite för mycket segel uppe, men vi körde på ändå. Ett slag förbi Apelviksudd. För om tvärs till Havtornsudd. Läns/halvvind till Rumpudden där vi klockade de högsta hastigheterna. Loggen visade sju till nästan åtta knop hela vägen. Efter Rumpudden blev det för om tvärs/kryss ner till Långbäling. Här märke vi att vi bar för mycket segel då båten ville skära upp hela tiden. Man fick vara med på storskotet och släppa ut när körarna kom. Det hjälpte något att tighta hem på akterstagssträckaren. Det var väldigt byigt bakom Ornölandet så man kunde inte slappna av en sekund. Härligt med lite aktiv segling! Efter Långbäling blev det kryss upp till Notholmen. Då räckte det inte med hemskotat akterstag utan jag fick släppa lite på skoten och köra på fart istället. Detta testade vi första gången på Ornö Runt och det fungerar otroligt bra. Vi höll nästan lika högt med sex knop på loggen och mindre lutning.
Väl framme låg mamma och pappa redan där. De hade varit ute sedan i onsdags. Det fanns en plats längst in som vi lade oss på. Vi fick en helt fantastisk dag med sillunch, promenad, sol, middag med jordgubbar till efterrätt och tårta till kvällsfikat. En mycket bra midsommar mao.

Ny vindgivare

Masttoppen utan täckplatta

Allt monterat och klart

Milou från toppen av mastkranen

Eftersom vindgivaren och masttoppens täckplatta som den satt på åkte i sjön på 12h Ensam måste jag skaffa nya. Vindmätaren var bara att beställa och betala, men plattan tillverkade vi själva så att den skulle palla påfrestningarna från vindgivaren.
Plattan skruvade vi fast i bakkant med skruvar som håller fast vindexen och i framkant nitade vi fast plattan i masten med två popnitar.

Tack till pappa för all hjälp med plattan så jag kunde montera den mindre än en vecka efter 12h Ensam.

120616 12h Ensam 2012

Det blir ett kort referat denna gång då denna segling bara är att glömma och komma igen nästa år.
Det var de mest perfekta vindarna. SO 6-9 pga en regnfront som gick över tävlingsområdet; Sandhamn-Landsort. I 11 timmar gick båten mellan 6 och 7,5 knop hela tiden med idel halvvindsbogar eller för om tvärs. Följande punkter betades av:
537 (start)
536
535
534
535
541
542
541
517
543
542
Efter 542 åkte jag mot målet som är punkt 553. Här var jag redan försenad. 542 prickade jag av lite efter kl 18.00 och till 553 hade jag ca 10 distans. OK, en halvtimme sen då med samma vind det har blåst hela daten. Men till min stora fasa tuppade vinden av helt och totalt så jag gjorde bara 2-3 knop efter sista punkten. Ju närmare målet jag kom, desto mindre blåste det. När jag var 2 distans från målet kl 22.00 åkte jag i blott 0,5 knop. All min ihopseglade distans skulle försvinna i straff för sen målgång, så jag beslutade att åka hem istället.
På väg hem för motor åkte jag i den tjockaste dimman jag har råkat ut för hittills. När jag passerade Apelviksudd där det är som smalast kunde man bara ana det höga berget vid Apelviksudd. Tur att inte GPS:en lade av.
Som grädde på moset så tappade jag vindgivaren mellan punkt 543 och 542. Den satt i en täckplåt över masttoppen som bara var fastsatt med en plåtskruv som var gängad direkt i masten.
Bara att glömma och komma igen som sagt var.
All info om 2012 års Ensamsegling finns på http://24-timmars.nu/Stockholm/2012E.

120610 Sadelöga-GBK70

Morgon vid Sadelöga

Marinen har en svävare...

Vi vaknade till en helt makalöst fin morgon. Det var nära att vi åt frukost i sittbrunnen, men vi åt i lugn och ro i salongen istället. Vi skulle hinna med några jympapass på kvällen så vi gjorde oss iordning direkt efter frukosten och kastade loss.
SV:en höll i sig så vi fick en fin halvvind ner till Långbäling, kryssbog förbi Värnöbergen, för om tvärs till Rumpudden och sedan plattläns till Havtornsudd. Vi satte ingen spinnaker denna gång utan åkte bara med vinden och slöseglade lite. Man måste göra det också ibland. Mellan Rotholmarna och Havtornsudd mötte vi en av marinens leksaker: en gigantisk svävare som höll god fart utan att riva upp svall. Maffigt.
Vi var tillbaka till bryggan igen kl 12. Kändes ovant att komma tillbaka så tidigt, men samtidigt rätt skönt.
Vi var väldigt nöjda med seglatsen och att vi åkte ut trots det mindre bra vädret på lördagen.

120609 GBK70-Sadelöga

Spinnaker med vinden för om tvärs

 

Skepp med klassisk bakgrund

Fantastisk kväll

Solnedgången var det inte något fel på heller

Åkte ut för att övernatta denna helg. De lovade dåligt väder på lördag morgon, men sedan uppsprickande molnighet med solchanser på eftermiddagen, så vi åkte ut efter Jessicas jympapass. Det hade slutat regnat då och solen gjorde tappra försök att lysa igenom molntäcket. Vinden var från början västlig, men när vi kom ut utanför Havtornsudd var vinden stadigt SV. De lovade den vinden mer eller mindre hela helgen så det var skönt att den kom redan från början. Till Rotholmarna åkte vi för motor för att luncha under gång. Det var bra att vi gjorde det då det dröjer alltid innan vi kommer fram. När maten var avklarad satte vi segel. Målet var Sadelöga, varför det var kryss ner till Rumpudden (vi gjorde bara två slag) och sedan kunde vi falla av mot Långbäling. Vi testade spinnakern, men fartvinden gjorde att vi fick kryssbog. Vid Värnöbergen bar det inte längre. Sedan hade vi vinden för om tvärs hela vägen. Det blåste ca 4-5 m/s så det var en riktigt fin segling i lagom vindstyrka.
Framme vid Sadelöga var det ledigt. Det var allmänt väldigt få båtar ute. För kallt antar jag. Vid Sadelöga var det vindstilla, soligt och helt fantastiskt. Det kom upp några molnfronter under kvällen, så helt molnfritt var det inte, men det är synd att klaga.
Innan middagen gjorde jag lite båtjobb; nya skotlinorna skulle fixas till i ändarna, vattentermometern i loggen skulle kalibreras och länspumpen skulle testas. Allt gick bra och fungerade. vattentermometern fick jag kalibrera hela tre grader. Det var inte 14 grader i vattnet, utan 11..!
Lagom till middagen mojnade vinden och vi åt i sittbrunnen för första gången. Du stunder när solen lös var bara de värda mer än allt slit på våren och vintern. Helt fantastiskt och vi njöt i fulla drag. Efter middagen dog vinden helt och trotts att luften var kall kändes det inte så kallt. Nu kände man också de här härliga salta tångdoftspuffarna lite då och då.
Efter solnedgången gick vi ner, satte på värmaren och fixade fika. Det var så ljust att vi inte skulle behöva fotogenlampan, men vi tände den ändå för mysfaktorns skull.